Människan är lite konstig som mäter tid. Nu är det år 2009 påstår vi. Undrar vad Guds tid är? Men visst känns det bra om man har koll på när och vad som händer. Vi kan placera in händelser med lite mera ordning i våra minnesarkiv. Men jag tycker också om att leva nu... och nu... och nu. Det blir mera äventyr av att inte veta vad som ska ske.
Förra årskiftet var jag och mina systrar i Serengeti, Tanzania. Den finaste Nyårsdagen på väldigt länge. Jag kommer egentligen inte ihåg några andra nyår sådär speciellt som jag gör med 1.1.2008. Det var visserligen något mera extraordinärt att åka runt i Tanzania, ca 4000 km på en månad, tillsammans med mina två härliga systrar. Det är obeskrivbart. Nu visar termometern på -13,5 grader - då var det minst +23 grader i skuggan.
Det här året ser jag nog fram emot lite extra. Året då mitt första barnbarn ska födas. Det känns bara bättre och bättre. Jag vet att ett nytt rum redan håller på att bildas inom mig, speciellt för mitt barnbarn. Och jag hoppas det inte bara blir ett tomt rum utan att det ska fyllas med personlighet, vänskap och relation. Jag vill naturligtvis bli den bästa av farmödrar... (som en nära vän påstår att jag kommer bli)... så att det kan bildas ett rum för mig hos lill-pysen. Min farmor har/hade en sådan plats. Hon var den bästa av farmödrar - för mig.
GOTT NYTT ÅR 2009!
