Julen har blivit en karusell. Mer som hjul som snurrar. Det finns så många "Vi brukar..." eller "Så har vi alltid gjort". Tänk att få hoppa av, sätta sig på en bänk och betrakta hur hjulen snurrar iväg tills det blir lugnt och stilla. Som ett tåg som försvinner i fjärran.
Visst finns det mycket ledig tid under julen. Det är bra. Tid som man kan ge sina vänner. Kruxet är att mina vänner inte befinner sig där jag är, eller jag är inte där de är. De finns förstås i mina tankar. Men det är inte samma sak som om de var fysiskt närvarande. Blickar och gester förstärker orden i ett samtal - öppnar nya rum. Det blir mera fylligt... om man kan uttrycka det så.
Samtidigt som jag skriver det här kommer jag och tänka på Khalil Gibrans ord: "Då du skiljs från din vän, sörjer du inte; ty det, som du älskar mest hos honom, blir kanske klarare i hans frånvaro, liksom berget från slätten ter sig klarare för den som skall bestiga det." Det är nog så man ska ta ett avsked...
Jag önskar dig min vän en GOD JUL! Och jag hoppas att vi nästa år kan ses lite mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar